DEL 5

Plötsligt rann en tår nerför kinden på mej. Mamma tittade häpet på mej och sa: Du får inte börja gråta nu, det har jag inte räknat med så jag har inte tagit med mej något papper. 

- Nej...

- Akta mascaran, sa mamma.

Efter ett tag slutade jag och koncentrerade mej på ljuset som alldeles snart skulle släckas. Det spelades någon konstig musik från högtalarna framme på scenen. Ett ögonblick undrade jag om ljudet inte skulle vara högre sen. 

För isåfall skulle jag inte ha någon större nytta utav öronpropparna. Men ju mer tiden gick därinne ju mer höjdes den konstiga musiken. Det var nog för att vi inte skulle bli alltför chockade när artisterna kom fram på scenen sen. 

Och sen tänkte jag tillbaka igen. På gårdagen när jag hade stått bredvid pappa när han gjorde sina mackor till jobbet idag. Då han sa:

- Ja, imorron är det!

Jag hade inte förstått att han pratade med mej förrän några sekunder efter det. Sen hade jag vaknat i min säng imorse. Precis som alla andra morgnar. Men det här var ingen vanlig morgon. Ingenting på hela dagen var som vanligt. För nu satt jag i Globen i Stockholm och väntade. Väntade på det som jag hade väntat på i många månader. 

Jag kom ihåg att jag hade varit jätteledsen när jag varit på mitt rum och tittat på Nick-DVDn. Jag trodde att detta aldrig skulle hända. Men sen kom mamma in till mej och sa att om biljetterna verkligen kostade 375 kronor och om pappa gick med på det så skulle jag få gå! Jag grät när jag kramade henne. 

- Killarna är ju sena, sa mamma.

- Va?

- Klockan är över halv åtta, sa hon.

När klockan blev 19.40 studsade någonting som såg ut som en levande studsboll in på scenen. Just det! Jag hade ju glömt att de skulle ha förband! Killen hoppade nästan hela tiden på scenen och skrek, och visade en video med honom själv och ett dansande skelett på den stora skärmen. Han sjöng i ungefär en halvtimme tills klockan var 20.00. 

Alla jublade när han var klar. Då tänkte jag att nu var förbandet slut så nu kommer de! Men de kom inte förrän 20.30 för det var en massa människor som tog väldigt god tid på sej att städa undan efter förbandet och sätta dit fem mikrofoner. Men när de väl var klara med det så var väntan över. Fem minuter efter det storgrät jag.

De hade visat en video på när och hur Backstreet Boys tog hela världen. Och deras ankost till Sverige i måndags. Men där ifrån började allting bli suddigt. Jag minns att de gick nerför den blinkande trappan i mitten, fylld med lampor tillsammans och började sen dansa till The Call. de närmaste två låtarna darrade jag och var alldeles ifrån mej.

Jag grät och grät och grät. Vad mer kunde jag göra.. Jag tänkte mej inte för vad jag skulle göra härnäst. Jag ville upp och stå bredvid dem på scenen och krama dem hårt. Men det kunde jag inte. Men jag grät för att jag hela tiden ända sedan jag började tycka om killarna tills nu, hade låtit kärleken för dem bli så stor, att jag inte kunde göra annat än gråta. 

Efter The Call och My Beautiful Woman sjöng de More Than That. Då hade jag börjat lugna ner mej och skakade inte lika mycket längre. Efter den låten hade de fortfarande inte sagt sagt någonting till publiken - men nu gjorde de det. Brian hälsade oss välkomna, frågade hur vi mådde ikväll och sa att han inte kunde tänka sej en bättre plats att starta deras turné än i Stockholm. Och han sa att de aldrig skulle lämna någon av sina Backstreet Boys-fans. Oss. 

Det kändes så himla säkert när han sa det. Det kändes bra.

Fortsättning följer...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förra helgen blev jag både hes lite snuvig och lite halvrosslig så jag fick snällt stanna hemma från jobbet i början av veckan då vi kör hårt med två symptomfria dagar nu i coronatider. Äntligen har vi fått lite sommarvärme i Kristianstad! Så efter...

Denna Kristi himmelsfärds dag har bestått utav tre franskunder och sedan ut för att försöka lapa åt sig lite eftermiddags sol! Teemu var i full gång med att trimma gräsmattan och klippa buskar så jag hjälpte till samtidigt som Bessie har varit ute he...

Godkväll! Idag känns det mycket bättre i halsen. Lite glass var nog ett smart drag! Och gott!    Vädret är ju även det till belåtenhet. Har varit så innerligt trött på alla stormar med regniga gråa dagar, så jag håller tummarna för att dessa nu ä...

Hej! Jag har nu varit hemma från jobbet i två dagar pga halsont och hade då lite mer tid över än vad jag vanligtvis har. Nu i coronatider får vi ju vara lite extra försiktiga så vi inte smittar ner varandra, så jag har snällt stannat hemma. Jag börja...

Nu sover alla barnen.. och nästan jag också. Var sjukt trött när jag gick upp imorse för att börja tidigt. Men jobb blir det iallafall till halv fem och sen kommer syrran och hälsar på idag. Hon hade önskemål om att baka någonting så får väl se vad v...