DEL 4

Jag låg i sängen. Jag hade bytt om till min nya tröja och satt den bruna ovanpå. Och det nya silverskärpet satt i de nya byxorna. Jag hade sminkat mej och väntade på att mamma skulle duscha klart. Jag låg och tänkte på att jag nästan precis hade kommit hit. Efter tio år från Stockholm hade jag kommit dit igen, och nu var tiden snart slut.

Nej tiden var inte slut. Men dagen var slut. Kvällen återstod. Jag hade inte bara kommit hit för att storshoppa med mamma. Även om det kommer vara något jag aldrig kommer glömma. Jag hade kommit hit för att se mina idoler. 

Och det hade inte ens börjat än. Men tiden hade ändå rusat iväg alldeles förskräckligt snabbt. Jag vaknade ur mina tankar. Jag såg mammas mobil ligga på golvet. Frestning. Jag föreställde mej i mitt huvud att jag ringde till Lotta eller Alexandra och berättade att vi skulle iväg till Globen nu. Medan de sitter där hemma och gör det som är vanligt för dem. Men jag hann inte fantisera länge om det, för nu kom mamma in med en handduk knuten runt huvudet för att inte håret skulle droppa på golvet. Jag kommer ihåg det som igår, jag låg där. Jag kommer ihåg när vi precis hade checkat in där. Då hon frågade mej om jag ville ha Nemo eller Barbie-lakan. Och det hade varit morgonen innan jag låg där. Det hade lika gärna kunnat vara denna morgonen. När mamma hade klätt på sej och stod och sminkade 

sej gick jag fram till henne och ställde mej bredvid henne, och såg mej i spegeln. När vi var klara framför spegeln 

med tog vi på oss våra nya jackor och tog med våra saker, och stängde dörren bakom oss.

Mitt hjärta dunkade hårt, hela tiden. Jag skulle snart få se dem! Vi klev på tunnelbanan och vi hittade några lediga platser. Inte direkt, men vi hittade. Några platser bort från mej satt mamma och jag kunde nätt och jämt se henne när de andra böjde sej fram eller tittade åt sidan. Efter ett tag som gick väldigt fort, fick jag syn på "Globen Shopping." Och jag undrade vad som kunde finnas där inne. Eftersom det stod "Globen" kunde den dyka upp vilken sekund som helst. Rakt framför mina ögon. Och det gjorde den. Jag tittade ut genom fönstret hela tiden, sen svängde jag med huvudet för att se om mamma hade någon reaktion. Hon såg glad ut. Jag insåg nog inte hur stor den var förrän jag kom ut ifrån tunnelbanan, och gick mot den. Men när jag plötsligt stannade framför den kunde jag bara inte tro det! 

Hade jag någonsin sett något så stort? Några människor gick omkring där utanför och sålde öronproppar. Eftersom 

jag aldrig hade tagit med pappas stora så köpte vi två för 10 kronor styck. Vi tog upp våra biljetter och mammas plånbok. Vi köpte varsin CocaCola utanför. Sen läste vi på våra biljetter vilken éntre vi skulle gå in genom för att ha närmare till våra platser. Sedan började vi leta upp éntre nummer 6 eftersom det var den vi skulle gå in genom. Och "leta" fick vi verkligen göra för det fanns ungefär 20 ingångar, runt hela Globen. Vi hittade den inte så vi frågade några poliser som stod i ett hörn. De visade oss och vi ställde oss i kön in. Någon sa till oss i kön att vi inte skulle få ta 

med oss cocacolorna in. Varför förstod vi inte riktigt. Precis när vi skulle gå in så stoppade någon oss igen. 

- Vad har ni i väskan?

Jag blev nervös. Skulle vi bli utslängda från Globen om vi inte lämnade in vår filmkamera? Mamma sa att vi hade filmkameran och killen sa att vi fick lämna in den och sedan gå in utan den. Vad hade vi för val. Vi lämnade in den, sen gick vi in. Där inne var en bar där jag såg att man kunde köpa Cocacola och Popcorn. Vi hade ju vår Cocacola 

där ute, men den fick vi slänga för vi orkade inte dricka upp allt så snabbt innan vi var tvugna att gå in. Och nu kunde 

man köpa här. Lite dumt.

Vi sprang uppför några trappor. Mamma ville inget hellre än att få sitta ner eftersom vi hade gått fram och tillbaka och även sprungit mycket idag, så det var mest jag som sprang i trapporna. När vi kom upp såg vi små ingångar till själva Globen där de skulle uppträda för oss alldeles snart. Jag gick fram till en av ingångarna och kikade in. 

Det kändes som om hela världen fanns där inne. Det var så sjukt stort att jag väntade länge med att gå in. Mamma 

var bredvid mej. Hon sa inte så mycket, men jag visste att hon tyckte att det var stort. Vi letade upp våra platser 

och slog oss ner. Jag betraktade rummet länge. Där framme på scenen som jag trodde skulle vara mycket längre 

ifrån mej, hängde ljuslampor. Hur många som helst i taket som senare skulle lysa rakt på dem. 

På Backstreet Boys.

Fortsättning följer...

 

Jane Doe

18 maj 2012 19:03

Hej, jag har en tävling som pågår just nu, kolla gärna in den på http://jagomig.se/category/tavlingar.html vem vet det kanske är något för dig.

Ha en bra dag
Jane Doe

http://jagomig.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förra helgen blev jag både hes lite snuvig och lite halvrosslig så jag fick snällt stanna hemma från jobbet i början av veckan då vi kör hårt med två symptomfria dagar nu i coronatider. Äntligen har vi fått lite sommarvärme i Kristianstad! Så efter...

Denna Kristi himmelsfärds dag har bestått utav tre franskunder och sedan ut för att försöka lapa åt sig lite eftermiddags sol! Teemu var i full gång med att trimma gräsmattan och klippa buskar så jag hjälpte till samtidigt som Bessie har varit ute he...

Godkväll! Idag känns det mycket bättre i halsen. Lite glass var nog ett smart drag! Och gott!    Vädret är ju även det till belåtenhet. Har varit så innerligt trött på alla stormar med regniga gråa dagar, så jag håller tummarna för att dessa nu ä...

Hej! Jag har nu varit hemma från jobbet i två dagar pga halsont och hade då lite mer tid över än vad jag vanligtvis har. Nu i coronatider får vi ju vara lite extra försiktiga så vi inte smittar ner varandra, så jag har snällt stannat hemma. Jag börja...

Nu sover alla barnen.. och nästan jag också. Var sjukt trött när jag gick upp imorse för att börja tidigt. Men jobb blir det iallafall till halv fem och sen kommer syrran och hälsar på idag. Hon hade önskemål om att baka någonting så får väl se vad v...