När vi träffar en ny person och fastnar för denna leder detta ofta till ett förhållande. Man kan komma att älska allt som har med denna personen att göra. Dennes hår, ögon, personlighet, humor, kläder, längd osv.

Man vill vara med denna personen alltid och man vill visa för alla vem det är man träffar.

Men ibland tar det slut och om den andra då skaffar en ny partner undrar man hur hon kommer att vara. Kommer hon att påminna om mej?

Har vi något slags mönster när det gäller personerna vi ’dejtar’? Har vi något speciellt att gå efter?

Dejtar vi egentligen samma person om och om igen?

Eller, om det var ett svårt avslut på förhållandet, väljer man kanske att träffa någon som påminner så lite som möjligt om den förra partnern. Vad är det som gör att vi dejtar just dessa personerna, och måste vi bryta det mönstret och träffa någon helt annan för att få det att funka?

Många tankar idag   

Vänskapen. Det säjs att den ska vara klarsynt, men kärleken blind.

Med mina kompisar har vi alltid hittat sätt att ha kul, även om vi inte gör något speciellt. Men kan vänskapen ta slut utan att någon behöver göra något? Kan det sluta med att man sitter tillsammans och tittar på gamla bilder av allt man gjorde förr? Kan det vara slut där? Finns det kanske inte mer än så?

Eller är det det som kallas att glida ifrån varandra...?

Egentligen, för att en vänskap ska hålla så måste man investera i den lite då och då, för det håller inte bara av sej själv i sådär 10 år, utan att man gör nåt ibland och bara somnar ifrån det.

Sitter i skolan och ska läsa in lite av ett ämne jag aldrig läste på min andra skola, eftersom att jag bytte. Pedagogisk ledarskap. Snart käk, och sen blir det svenska där det nu är sagt att vi ska redovisa en bok som typ ingen har läst, eftersom vår vikarie som vi hade i ett halvår aldrig sa det till oss. Yey alltså.

Slutar tidigt idag iallfall. Pluset på min dag