Lycklig att jag lyckats fixa internet på den egna datorn med hjälp av wifi. Eller den egna och egna... Skolans. Men min till i sommar minst.

Har tittat på en gammal film som jag inte sett på mycket länge. BSB - Around The World.

Verkligen coolt att se. Hur de reser jorden runt på 100 timmar. Stannar i Stockholm, Tokyo, Sydney, Cape Town, Rio de Janeiro och slutligen New York City. Man ser hur fansen i de olika länderna och kulturerna är mot dom. Dom är ganska lika varandra..

Sjukaste var när de kom till Rio. Fansen sprang efter bussen och slog nöstan sönder fönsterna. De fick springa ut med vakter o.s.v för att komma i säkerhet, haha!

När de sen hade en konsert på Cobacabana stranden kom 48 000 människor dit för att få en glimt av dom.

Vilken otrolig resa dessa killarna har gjort i stort sett hela sitt liv. Jag kommer ihåg från gamla filmer hur liten Nick var, och här om dagen tittade jag på en nytagen bild av honom. Han är 32 nu. Senast jag såg honom var han 28 tror jag. Och skillnaden på dessa fyra åren syns verkligen.

Det var lite läskigt att se vad tiden gör. För på dom bilderna såg han mycket äldre ut än så. 

Undra på att man har åldersnojja   Jag har vatt ett jättefan till dessa killarna en gång för längesen serni!

Det var faktiskt inte så längesen... Det enda som förändrats mellan mej och dom är tiden. Jag tycker fortfarande om dom och deras musik, och fortfarande är jag super tacksam åt min mamma som tog mej till Globen den där gången den 28 september 2005 för 7 år sen.. Jag minns den dagen klar som is. Varenda grej vi gjorde. Fram till dess att konserten började. Jag minns att vi satt och väntade på att det skulle börja och då gick det upp för mej att jag faktiskt satt där och väntade på Backstreet Boys. Så då började tårarna rinna nerför min kind. Sen minns jag inget mer. Jag minns inte när jag såg dom för första gången. Det är väldigt suddigt. Men enligt mamma ska jag ha börjat lipa med händerna för ögonen.. Och jag minns att hon sa att det var värt vartenda öre, att se mej då. Det var helt otroligt, en av dom bästa kvällarna i mitt liv fortfarande! För 4 år sen åkte vi och kollade på dom igen. Inte med samma entusiasm som den tidigare gången, men om man en gång börjat, fortsätter det.

Vill stanna tiden ett litet tag. Jag minns allting så klart, hur allting kändes, hur det var och det var ändå så många år sen! Nighty-night!