Hellu allihopa!

Sitter och skriver med en kille som mycket väl skulle kunna vara min egna lilla lillebror. Söta Rasmus. Så underbart söt och snäll unge!

Håller för övrigt på mycket med ansökingen till aupairen. Det tar en himla tid, allting. Håller på med referenserna, sen börjar det kännas som det blir på allvar.

Nu har det gått halva tiden på dagiset. Bara en dag till sen går jag över till småbarnsavdelningen.

Och efter det är det sportlov och då dras det tillbaka till Kristianstad hela veckan! Najs! Sen antar jag att det bara kommer att rulla på. Och snart är det studenten!

Och förhoppniongsvis avresa strax efter det. Finns det en rätt lösning på allting kan man undra. För ibland kan allting verkligen köra ihop sej och slå knut på sej själv. Jag letade efter ett ordspråk nyss som skulle säja ungefär såhär 

Det finns alltid en bra lösning på allt till slut och om det inte är bra så är det inte slutet.